Husbilar, som redan idag kan ha en fordonsskatt mellan 15 000 och 40 000 kronor årligen, står nu inför en dramatisk höjning. Skattesatsen förväntas dubblas eller till och med tredubblas för många ägare. Denna förändring är en direkt följd av bonus-malus-systemets hårda slag mot nyare husbilar, där skatten ofta överstiger 20 000 kronor och för större modeller kan nå upp till 40 000 kronor per år.
Denna ökning är kopplad till en övergång i hur koldioxidutsläppen beräknas, från den äldre NEDC-modellen till den mer realistiska WLTP-körcykeln. Denna förändring innebär att de uppskattade utsläppen för husbilar kommer att öka markant, vilket resulterar i en skattehöjning. Tidningarna Husbil & Husvagn samt Vi Bilägare har rapporterat om den kommande förändringen och dess inverkan på husbilsägare.
Jonny Geidne, utredare på Transportstyrelsen, medger att fordonskatten för husbilar är betungande, särskilt med det nuvarande bonus-malus-systemet. Han föreslår att en lagändring vore ett bättre alternativ än att bibehålla ett beräkningsvärde som inte överensstämmer med andra fordonstyper.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uttryckt att denna ändring inte bör medföra några negativa konsekvenser för branschen eller husbilsägarna, noterandes att ägare har möjlighet att ställa av sina husbilar när de inte används. Trots detta motsätter sig branschen starkt och efterfrågar en normalisering av skatterna. Under en riksdagsdebatt underströk Svantesson regeringens intentioner att noggrant följa utvecklingen för att undvika oönskade effekter.
Sammanfattningsvis står husbilsägarna inför en utmanande tid med potentiella kraftiga skatteökningar. Diskussionen fortsätter kring huruvida dessa förändringar kommer att genomföras och vilka åtgärder som kan vidtas för att mildra effekterna på husbilsägare och den bredare branschen.
